Lotta Jansson talar
Tisdagen den 23 februari 2010 hade Läkare i världen ett seminarium i Kulturhuset, Stockholm. Ordförande Lotta Jansson öppnade eftermiddagen med att presentera organisationen och frågan om papperslösas rätt till vård.

Välkomna till dagens seminarium här i Kulturhuset. Jag heter Lotta Jansson och är ordförande för Läkare i världen. Jag är läkare och arbetar för närvarande på Södersjukhusets akutavdelning.

Läkare i världen är den svenska grenen av Médecins du Monde, en politiskt och religiöst obunden organisation som grundades av Frankrikes nuvarande utrikesminister Bernard Kouchner för 30 år sedan. Vi finns i Sverige sedan 1991 och arbetar med att hjälpa utsatta grupper där nationella lagar och resurser inte räcker till. Hjälpa, vårda vittna är våra ledord.

Vi har kontor i 14 länder, och driver 370 hälsoprojekt i 82 länder. Vi har bland annat funnits i Haiti i 15 år och har i dagsläget närmare 400 volontärer och lokalanställda på plats för att ge vård.

Vi har rådgivande status i FN.

Läkare i världens klinik
I Sverige driver vi sedan 15 år ett biståndsprojekt i form av en läkarklinik för de som inte har rätt och tillgång till vård på annat sätt. Vi är ett hundratal personer, framför allt vårdpersonal, som ställer upp ideellt på vår fritid för att ge vård till de som lagen utesluter.

I Läkarförbundets etiska regler står det: Läkaren ska aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande handling eller bemötande. Jag började arbeta på Läkare i världens klinik för papperslösa 2005 för att kunna leva upp till det. Som vårdpersonal är det svårt att se sjuka människor stå utan vård utan att vilja göra något.
Vår klinik har öppet en kväll i veckan och tar emot ett 20-tal patienter varje gång. 2009 hade vi 1100 patientbesök. Vi är inte olagliga, hemliga eller underjordiska men för att våra patienter ska känna sig trygga skyltar vi inte med vår adress. Vi samarbetar med Asylkommittén, Röda Korset och Noaks Ark.

I Sverige finns ytterligare 5 kliniker som drivs av olika stiftelser.

Nytillsatta utredningen
Som vi alla vet kommer det nu att tillsättas en utredning som ska utmynna i ett nytt lagförslag. Vårt mål är att alla i boende i Sverige inkl papperslösa och asylsökande ska få vård på samma villkor och vi anser att vi har goda grunder för vår åsikt.

Vi vill betona vår åsikt att rätten till vård är en mänsklig rättighet och inte en medborgerlig rättighet eller migrationsfråga.

Vi är också djupt oroade över att dagens lagstiftning strider mot våra yrkesetiska principer som sätter vårdpersonal i en omöjlig position och leder till godtycklighet.

Vård som inte kan anstå
Hur ser lagen ut idag?

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till omedelbar vård vid behov.
Detta är vad som gäller papperslösa enligt lagen, dock osubventionerat.
Det är inte olagligt att ge mer vård och i väntan på en ny lag vill vi uppmana fler landsting att ta egna lokala beslut.

Asylsökande har rätt till omedelbar vård + vård som inte kan anstå.

Vård som inte kan anstå definieras 1994 i lagen som vård och behandling av sjukdomar och skador i de fall där även en måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder. Även följdinsatser till sådan vård innefattas. Vård ska kunna erbjudas i ett tidigt skede när detta kan motverka att ett mer allvarligt sjukdomstillstånd utvecklas och behov av mer omfattande behandling uppstår.

Stockholms Läns Landstings (SLL) beslut är att papperslösa i Stockholms län har rätt till akut och omedelbart nödvändig vård.

Behövlig vård av akut sjukdom ges liksom medicinskt nödvändiga återbesök för samma åkomma.

Definitionen av omedelbart nödvändig vård: Vård för destruktiva, progredierande sjukdomar vilka obehandlade leder till påtagligt försämrad prognos för patientens fortsatta liv, oavsett var det kommer att levas. Detta innefattar bland annat cancer och akut psykvård.

Vi känner en oro att det nya lagförslaget kommer att stanna vid detta begrepp - vård som inte kan anstå – som är så svårt att definiera och avgränsa.

När rättigheterna slutar där är det upp till oss läkare och sjukvårdspersonal att ta godtyckliga beslut om patienters hälsa, vem som ska få vård och vem som inte ska få vård. Vi får fortfarande slitas mellan våra etiska principer och vad vi är utbildade för eller se till att spara några kronor åt vår arbetsgivare. Vi vill inte sitta i den rävsaxen.

Man kan tycka att det bara är att definiera klart och tydligt vad som ingår i vård som inte kan anstå. Vi hävdar att det är omöjligt. En svart prick på ryggen kan vara ett malignt melanom. Långsam viktnedgång kan vara depression, sköldkörtelsjukdom eller cancer.

Exempel på patientfall
Låt mig ge några exempel på patientfall vi sett på vår klinik de senaste veckorna som visar hur rätten till vård inte fungerar i praktiken.

1. En av våra gynekologer konstaterat en tumör i livmodern på en ung kvinna. Hon sökte akut vård där man såg att den var misstänkt cancer. Då hon kontaktar gynmottagningen för fortsatt utredning nekar sjuksköterskan henne en tid. Efter påstötning från oss rättades det till och hon ska nu utredas.
2. En kvinna där en av våra läkare häromveckan upptäckte en cirka 8 cm stor knöl i ett bröst, tydligt cancermisstänkt. Hon har känt den växa i 5 månader men inte vågat söka vård eller vetat vart hon ska vända sig.
3. En 34-årig kvinna som varit i Sverige i 8 år och hela denna tid haft ett blodtryck som ligger runt 210/130, vilket är väldigt högt. Vi har försökt med all medicinering. Hon har varit i asylprocessen men man har ansett att det här är vård som kan anstå. Vi som har en basal medicinsk utbildning vet att det ökar risken avsevärt för stroke, hjärtsjukdomar och för tidig död.
4. Vi har även patienter som inte får uppföljning efter akuta operationer. Vi har cancerpatienter med bristande vård och uppföljning. Vi har diabetespatienter som på grund av bristande vård riskerar bland annat njursvikt, blindhet. Vi har HIV-patienter har inte rätt till bromsmediciner.

Detta i Sverige. År 2010.

European Observatory
I höstas presenterade Läkare i världen en rapport som bygger på intervjuer av 1200 papperslösa i 11 länder om deras livsvillkor och hälsa.

Det är en svår grupp att kartlägga då det inte finns några naturliga kontaktytor. De personer vi intervjuat är de som sökt sig till våra kliniker. Vad som gör rapporten unik är att vi talat direkt med de papperslösa.

Det finns en envis myt om vårdinvandring, den så kallade push- and pull-effekten. Detta är idén om att papperslösa kommer att strömma hit om vården blir tillgängligare och att de lämnar Sverige om de inte får vård. Vi finner inga belägg för det i vår rapport.

- Av dessa personer som aktivt sökt sig till våra klinker på grund av hälsoproblem är det 6% som uppgett hälsa som ett av flera skäl till migration.
-I länder där vård till papperslösa är frikostigare är siffran inte högre. Till exempel Spanien där hälso- och sjukvård ges till papperslösa på samma villkor som befolkningen i övrigt är motsvarande siffra 4,2 %. I Frankrike infördes 1998 nya regler som gav skydd för svårt sjuka - andelen har inte ökat efter detta.

Sverige utmärker sig bland annat genom att:
- vi har den minst generösa lagstiftningen av de undersökta länderna vilket vi fått kritik för av FN.
- andelen som sökt sig till landet av ekonomiska skäl är 56% i Europa men betydligt lägre – 27 % - i Sverige
Tillsammans med Storbritannien har Sverige lägst andel papperslösa som testat sig för HIV.

Motargumenten
Här följer några exempel på vad argument emot rätt till subventionerad vård för papperslösa brukar handla om:

• Ekonomi:
De betalar ju inte skatt, varför ska de då få tillgång till vår vård?
Svar: En hel del betalar faktiskt skatt. Många andra arbetar för svältlöner och håller samhällsmaskineriet igång.

Det blir dyrt att vårda sjukdomar som fått progrediera. Det är ett välkänt faktum att akutvård är mycket dyrare än förebyggande vård.

I region Skåne hade kostnaderna efter ett halvår med utökad rätt till vård för papperslösa bara uppgått till hälften av de beräknade. Det finansierades av överskott på kontot för vård till asylsökande.

Det är en allmän åsikt bland beslutsfattare att det här inte är en ekonomisk fråga utan en principfråga.

• Välfärdsturism
Kommer inte hela Ryssland hit och ska operera sina knän om vi öppnar upp vården?
Svar: Det finns inga sådana erfarenheter från europeiska länder med generösare vårdpolitik till papperslösa. Jag minns Göran Perssons uttalanden om risken för social turism.

• Man säger att vi uppmuntrar skuggsamhället och undergräver det svenska asylsystemet.
Svar: Papperslösa finns i de flesta länder. I Europa uppskattas de utgöra 1,5-2%, I Sverige har de uppskattats till en tiondel av detta dvs 1,5-2 promille. Låt oss vara pragmatiska, de finns här vad vi än tycker. De kommer inte hit på grund av sina hälsoproblem och de åker inte hem om vi förnekar dem vård.

• Om de ska ha samma rättigheter som oss till vård ska de väl ha rätt till skolgång, bostad, fackliga rättigheter mm? Således bör vi släppa invandringen fri eller se till att de åker hem.

Svar: Vi anser att vård har en särställning bland de mänskliga rättigheterna; att det är en absolut grundläggande rättighet. När husen rasar i det jordbävningsdrabbade Haiti tänker vi inte ”Nu måste vi skynda oss att hjälpa till att bygga upp hus och skolor och sen se om någon behöver vård.”
Nej, vård kommer tillsammans med mat och vatten som det primära hjälpbehovet.

Det finns inget sådant som fri invandring i något land och vi ska ha en reglerad invandring. Däremot tror jag inte att någon vill leva i ett land där polisen har en sådan fullständig kontroll att det inte finns möjlighet för människor att gömma sig.

• Det är brottsligt att uppehålla sig i landet utan tillstånd. Ska de ha samma förmåner som laglydiga?
Svar: Det kommer kanske som en överraskning för en del men kriminella får samma vård som alla andra. Det är en av sjukvårdens grundläggande principer att inte göra skillnad på människor.

Jag har personligen på akutmottagningar behandlat rattfyllerister, hustrumisshandlare, tjuvar, pedofiler och mördare. Vi vårdpersonal gör ingen skillnad, vi har en människa framför oss som behöver sjukvård – vi behandlar.

Detsamma gäller papperslösa. Vi gör ingen skillnad på varför människor är här, om de blivit torterade i sitt hemland eller haft initiativförmåga och kraft nog att ta sig hit för att skapa en drägligare tillvaro.
Oavsett om en människa gjort goda eller onda handlingar, har papper eller inte, ska vi behandla dem lika. Och vi ska vara glada och stolta att det fungerar så.

• Det är inkonsekvent att stifta lagar om invandring och asyl och sedan tala om att ge dem rätt till vård.
Svar: Rätten till vård är inte en migrationsfråga utan en mänsklig rättighet. Det är inkonsekvent att underteckna internationella konventioner och inte försöka leva upp till dem.

Avslutning
Rätten till vård för papperslösa är en humanitär och mänsklig rättighetsfråga, en vårdetisk fråga och en folkhälsofråga.

Läkare i världen anser att bara det faktum att man är människa gör att man kvalificerar sig för att få vård då man behöver, utan åtskillnad.

Sverige bryter mot bland annat FN:s barnkonvention och kvinnokonvention.
Barn till papperslösa hör till de mest utsatta. Det finns barn födda i detta land som inte har någon rätt till subventionerad sjukvård. Det finns kvinnor i Sverige som inte har rätt till mödravård, förlossning och eftervård.

Svensk lag bryter mot vårdetiska principer och ställer vårdpersonal i en svår situation där godtycklighet blir följden.

I år har Läkare i världens klinik för papperslösa funnits i 15 år. I 15 år har vi bedrivit ett biståndsprojekt i det rika landet Sverige med en lång och stolt tradition att ligga långt framme där det gäller mänskliga rättigheter och jämlikhet. Låt oss värna om det.

Läkare i världen uppmanar att utredningen lägger fram ett förslag som ger en human hälso- och sjukvård som innebär slut på diskriminering och godtycklighet. Som innebär att papperslösa och asylsökande får vård på lika villkor som oss.

Vi ser fram emot den dagen vi kan stänga vår klinik och ägna våra krafter åt andra behövande i världen.