Rätten till hälsa
Läkare i Världen arbetar med att förbättra marginaliserade gruppers tillgång till hälso- och sjukvård. Utgångspunkten är att tillgång till hälso- och sjukvård är en mänsklig rättighet som ska gälla för alla människor på lika villkor, även då man befinner sig i krig, fattigdom eller på flykt. Rätten till hälsa återfinns i flera internationella dokument och konventioner som Sverige har ratificerat, liksom i den svenska lagstiftningen.
Tillgången till hälso- och sjukvård i Sverige uppmärksammades när FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt, besökte Sverige 2006. I FN-rapporten som därefter publicerades får Sverige skarp kritik för hur man nationellt hanterar rätten till hälsa. Bland annat kritiseras särbehandlingen av asylsökande och papperslösa i vården liksom den bristande kunskapen hos samhällets organisationer och myndigheter kring frågan om hälsa och mänskliga rättigheter. Läkare i Världen var en av de organisationer som var med och bidrog med kunskap och information om bristen på tillgång till vård för Sveriges papperslösa.
Rapportens slutsats är hård: ”Some might be driven to the conclusion that, at the domestic level, Sweden does not practice what it preaches”. Hunt uppmanar därför Sverige att inkorporera rätten till hälsa och andra människorättskonventioner i svensk lagstiftning och i alla svenska hälsostrategier. Hans råd till Sveriges regering är att ”reconsider its position with a view to offering all asylum-seekers and undocumented persons the same health care, on the same basis, as Swedish residents. By doing so, Sweden will bring itself into conformity with its international human rights obligations”.
Flyktingars och asylsökandes situation har också uppmärksammats i WHO-rapporten International Migration, Health & Human Rights (2003). Där skriver man att "From a human rights perspective, governments should be fostering the independence of the health profession. Its allegiance should first and foremost be to uphold health as a human right. Educating health workers on human rights in relation to irregular migrants could be a useful way forward to address some of the problems in the health sector. Efforts should also be made to ensure that public policy and law promote the access of all persons to a basic preventative and curative health care, and clearly disassociate such access from enforcement of immigration law"(sid 22).
Rapporter från Paul Hunt, WHO och andra hittar du här.
Tillgången till hälso- och sjukvård i Sverige uppmärksammades när FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt, besökte Sverige 2006. I FN-rapporten som därefter publicerades får Sverige skarp kritik för hur man nationellt hanterar rätten till hälsa. Bland annat kritiseras särbehandlingen av asylsökande och papperslösa i vården liksom den bristande kunskapen hos samhällets organisationer och myndigheter kring frågan om hälsa och mänskliga rättigheter. Läkare i Världen var en av de organisationer som var med och bidrog med kunskap och information om bristen på tillgång till vård för Sveriges papperslösa.
Rapportens slutsats är hård: ”Some might be driven to the conclusion that, at the domestic level, Sweden does not practice what it preaches”. Hunt uppmanar därför Sverige att inkorporera rätten till hälsa och andra människorättskonventioner i svensk lagstiftning och i alla svenska hälsostrategier. Hans råd till Sveriges regering är att ”reconsider its position with a view to offering all asylum-seekers and undocumented persons the same health care, on the same basis, as Swedish residents. By doing so, Sweden will bring itself into conformity with its international human rights obligations”.
Flyktingars och asylsökandes situation har också uppmärksammats i WHO-rapporten International Migration, Health & Human Rights (2003). Där skriver man att "From a human rights perspective, governments should be fostering the independence of the health profession. Its allegiance should first and foremost be to uphold health as a human right. Educating health workers on human rights in relation to irregular migrants could be a useful way forward to address some of the problems in the health sector. Efforts should also be made to ensure that public policy and law promote the access of all persons to a basic preventative and curative health care, and clearly disassociate such access from enforcement of immigration law"(sid 22).
Rapporter från Paul Hunt, WHO och andra hittar du här.
