Sverige bryter mot barnkonventionen
Artikel publicerad i SvD 18 nov 09
Det är nu 20 år sedan Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling. Konventionen ger barnen egna mänskliga rättigheter. Sverige var ett av de första länderna i världen att anta Barnkonventionen och Riksdagen tog till och med beslut om en nationell strategi för att tillämpa den i Sverige.
Konventioner, strategier och ord är en sak, verkligheten en annan.
Papperslösa utgör uppskattningsvis 1-2% av befolkningen i Europa, I Sverige cirka 1-2 promille. De tillhör en utsatt grupp och mest utsatta är barnen. Läkare i världen har nyligen presenterat en rapport där vi intervjuat 1200 papperslösa i Europa. Läkare i världen kan med vår rapport som underlag konstatera att vårdinvandringen är en myt och att det heller inte går att skrämma iväg människor genom att neka dem vård.
En del av rapporten har fördjupat sig i barnens situation. Det framkommer att de lever ett socialt otryggt liv med dålig ekonomi, trångboddhet och frekventa flyttar. Tillgången till skolgång och dagis är inte självklar för dem. De upplever ofta en oro och rädsla att familjen ska splittras. Då det oftast är barnen som kan det nya språket bäst får de även ta på sig ett vuxenansvar att tolka och medla i kontakter utåt.
Familjen har ofta en tragisk bakgrund i hemlandet och föräldrarna är svårt pressade. Många av dem lever med svåra stresstillstånd, ångest eller depression. De kan inte erbjuda sina barn den trygghet de strävar efter. Till den stora otryggheten bidrar att de inte har tillgång till sjukvård. Vi som arbetar på Läkare i Världens klinik för papperslösa ser ständigt hur barnen tvingas ta ett orimligt ansvar för familjens hälsa och framtid, en börda som inget barn skulle behöva bära.
De flesta papperslösa barn i Sverige har tillgång till vård på samma villkor som övriga i landet, men en liten grupp saknar dessa rättigheter, de som aldrig varit i asylprocessen. Föräldrarnas vård är begränsad till osubventionerad akut vård. I praktiken är det upp till vårdpersonals bedömning i det enskilda fallet, en situation vi som läkare anser strider mot vår etik.
Sveriges lagstiftning om rätten till vård för denna grupp är bland de minst generösa i Europa.
Det är dags att Sverige lever upp till barnkonventionen. Enligt konventionen har varje barn rätt till social trygghet. Genom att vägra sjukvård för alla i familjen – i sig en grundläggande rättighet för alla människor – förvärrar Sverige barnens otrygghet och utsatthet. Det är hög tid att Sverige följer andra civiliserade länder och öppnar den offentliga vården för alla som finns i landet, även de papperslösa. Detta kan inte längre lämnas åt de enskilda landstingen. Riksdag och regering måste nu handla. De ouppfyllda utfästelsernas tid borde vara förbi.
Lotta Jansson
Kjell Asplund
volontärer vid Läkare i världens klinik i Stockholm
Det är nu 20 år sedan Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling. Konventionen ger barnen egna mänskliga rättigheter. Sverige var ett av de första länderna i världen att anta Barnkonventionen och Riksdagen tog till och med beslut om en nationell strategi för att tillämpa den i Sverige.
Konventioner, strategier och ord är en sak, verkligheten en annan.
Papperslösa utgör uppskattningsvis 1-2% av befolkningen i Europa, I Sverige cirka 1-2 promille. De tillhör en utsatt grupp och mest utsatta är barnen. Läkare i världen har nyligen presenterat en rapport där vi intervjuat 1200 papperslösa i Europa. Läkare i världen kan med vår rapport som underlag konstatera att vårdinvandringen är en myt och att det heller inte går att skrämma iväg människor genom att neka dem vård.
En del av rapporten har fördjupat sig i barnens situation. Det framkommer att de lever ett socialt otryggt liv med dålig ekonomi, trångboddhet och frekventa flyttar. Tillgången till skolgång och dagis är inte självklar för dem. De upplever ofta en oro och rädsla att familjen ska splittras. Då det oftast är barnen som kan det nya språket bäst får de även ta på sig ett vuxenansvar att tolka och medla i kontakter utåt.
Familjen har ofta en tragisk bakgrund i hemlandet och föräldrarna är svårt pressade. Många av dem lever med svåra stresstillstånd, ångest eller depression. De kan inte erbjuda sina barn den trygghet de strävar efter. Till den stora otryggheten bidrar att de inte har tillgång till sjukvård. Vi som arbetar på Läkare i Världens klinik för papperslösa ser ständigt hur barnen tvingas ta ett orimligt ansvar för familjens hälsa och framtid, en börda som inget barn skulle behöva bära.
De flesta papperslösa barn i Sverige har tillgång till vård på samma villkor som övriga i landet, men en liten grupp saknar dessa rättigheter, de som aldrig varit i asylprocessen. Föräldrarnas vård är begränsad till osubventionerad akut vård. I praktiken är det upp till vårdpersonals bedömning i det enskilda fallet, en situation vi som läkare anser strider mot vår etik.
Sveriges lagstiftning om rätten till vård för denna grupp är bland de minst generösa i Europa.
Det är dags att Sverige lever upp till barnkonventionen. Enligt konventionen har varje barn rätt till social trygghet. Genom att vägra sjukvård för alla i familjen – i sig en grundläggande rättighet för alla människor – förvärrar Sverige barnens otrygghet och utsatthet. Det är hög tid att Sverige följer andra civiliserade länder och öppnar den offentliga vården för alla som finns i landet, även de papperslösa. Detta kan inte längre lämnas åt de enskilda landstingen. Riksdag och regering måste nu handla. De ouppfyllda utfästelsernas tid borde vara förbi.
Lotta Jansson
Kjell Asplund
volontärer vid Läkare i världens klinik i Stockholm